Kungl
Tekniska HögskolanInstitutionen
för Mark- och Vattenteknik
KTH
/ Institutionen för Mark-
och vattenteknik / Vattenvårdsteknik
och Resurshushållning / Personal
/
Tillbaka till föregående sida
|
Erik LevlinDocent, Tekn. doktor |
 Svenska |
|||||||||||||
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Curriculum VitaePersonliga uppgifter
|
|||||||||||||||
Akademisk BakgrundBergsingenjör 1976, Materialvetenskap, KTH. Teknisk Licentiat 1982, Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, Kemisektionen, KTH.
Docent 2008, i miljövård/miljövårdsteknik Professionell ErfarenhetDoktorand (1976 to 1993), Assistent (1976-1982) och Kursassistant i Korrosionslära (1976 - 2002) vid Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära (Sedan 1993 Avd. för Korrosionslära), KTH. Utredningsuppdrag (November 1983 till Maj 1984) Statens Naturvårdsverk. Forskningsuppdrag (Sedan 1986) vid Avdelningen för Vattenvårdsteknik, från 2001 Institutionen för Mark och Vattenteknik, KTH.
|
|||||||||||||||
PublikationerMiljö och Avloppsslam2011:
2010:
2009: Levlin E., Hassanzadeh, R., Soh, R.A., Hultman, B. & Plaza, E. A pilot-plant research facility in Stockholm - Possibilities to test new treatment processes as magnesium salt addition to meet requirements for the future. 2nd IWA Specialized Conferens nutrient management in wastewater treatment processes, Proceedings sid. 1159-1160. 2008: Levlin E. & Hultman B. Konduktivitetsmätningar som mät- och kontrollmetod vid kommunala avloppsanläggningar, Svenskt Vatten Utveckling Rapport Nr 2008-04, 51 sidor, rapport. 2007:
2006: 2005: 2004:
Levlin E. & Stark K. Phosphorus recovery from sewage sludge after incineration or Supercritical Water Oxidation. The first Conference on the Volarization of Phosphates and Phosphorous Compounds COVAPHOS 1, Marrakech Marocko, oktober 11-13, 2004, Abstracts, O6-03, sid. 262-264. 2003: Hultman B. Levlin E. & Plaza E. Part C, Chapter 17: Resources
Management and technology of clean water,
Environmental Science, A Baltic University Publication, Uppsala
Universitet, ISBN 91-970017-0-8, sid. 505-533.
Kapilashrami S., Cederwall K. & Levlin E. Exceptional flood and water quality. Vatten, Vol 59, Nr 3, sid. 191-198.
2002:
Levlin E., Löwén M., Stark K. & Hultman B. Effects of phosphorus recovery requirements on Swedish sludge management. Water Science Technology Vol 46, Nr. 4-5, sid. 435-440. 2002, abstrakt.
2001: Hultman B., Levlin E., Mossakowska A. & Stark K. Effects of wastewater treatment technology on phosphorus recovery from sludges and ashes. 2nd international Conference on Recovery of phosphates from sewage and animal wastes, Noordwijkerhout Netherlands 12 - 13 mars, 2001, artickel, abstrakt.
Levlin E., Löwén M., Stark K. & Hultman B. Effects of phosphorus recovery requirements on Swedish sludge management. 2nd World Water Congress of IWA Berlin Tyskland, 15 - 18 oktober 2001, CD-ROM, OH, abstrakt.
Stark K., Hultman B., Mossakowska A. & Levlin E. Kemikaliebehov vid fosforutvinning ur avloppsslam. Vatten Vol 57, Nr 3, sid. 207-215. Wikberg A., Palm O., Eriksson L., Hultman B., Levlin E., & Thyselius L. Förädling av rötrest från biogasanläggningar. RVF Utveckling. Rapport 01:9, ISSN 1404-4471. 2000:
1999:
Lundin L. C. (editor) samt 24 författare, 2 Water Use and Management, Sustainable Water Management in the Baltic Sea Basin, Baltic University Programme, Uppsala Universitet, ISBN 91-973579-4-4. Medverkat i kapitel 1, 2, 3, 4, 5, 6, 13, 14, 15 och 16 (innehållsförteckning). 1998:
1997: Hultman B. & Levlin E. Vattenförsörjning till områden med vattenbrist. Bilaga 4: Vattenexport, Förstudie av möjlig framtida export av färskvatten i stor skala från Sverige och Finland.
1996: Korrosion och Material2000: 1996: Lubarski V., Levlin E. & Koroleva. E. Endurance test of aluminous cement produced from water treatment sludge. Vatten, Vol. 52, Nr. 1, ISSN 0042-2886, sid 39–42. 1995: 1994: 1993: Levlin E. Material deterioration at different process conditions in waste deposits - Prestudy Rapport till Avfallsforskningsrådet, AFR, Område 4 Miljöanpassad deponeringsteknik, Diarienr. 314, dossienr. 230. 1992:
Levlin E. Corrosion by aeration cells in soil - Laboratory investigation of the influence of acid rain. 12:e Skandinaviska Korrosionskongressen & Eurocorr 92, Esbo, Finland 1 - 4 juni 1992, ISBN 951-96485-0-X, Vol II, sid 383-392. Levlin E. Corrosion by aeration cells in soil - Laboratory investigation of the influence of acid rain. TRITA-VAT 3921, Vattenvårdsteknik, KTH, (doktorsavhandling paper V). 1991: Levlin E. Kuprosolvens i hårda vatten. TRITA-VAT-4911, Vattenvårdsteknik, KTH, rapport. Levlin E. Korrosion på vattenledningsrör i mark. Bygg & Teknik, Nr. 5, Augusti, sid 42-44. Levlin E. Corrosion of cast-iron in soil - Discussion of two theories, Especially with respect to the H2S/Fe2+-ratio. TRITA-VAT-4912, Vattenvårdsteknik, KTH, (doktorsavhandling paper VI). Levlin E. & Kapilashrami S. External corrosion of concrete pipes in soil water environment. Influence of acidification caused by air pollution. TRITA-VAT-1901, Vattenvårdsteknik, KTH, 51 sidor. 1990: 1989: 1988: Levlin E. Kartläggning av försurningsbetingad korrosion av vattenledningsrör i mark - Skadefrekvensanalys. TRITA-VAT-3884, Vattenvårdsteknik, KTH, (Engelsk version som doktorsavhandling paper III). 1986: 1985: 1984: 1983: 1982: 1981: Levlin, E. Tentamensuppgifter i korrosionslära, AK 1977-1979 med lösningar. Skriftserie Korrosion och metallskydd, No 29, Inst. för Tillämpad Elektrokemi och Korrosionslära, KTH.
1975: |
|||||||||||||||
AbstraktsPHOSPHORUS RECOVERY WITH ACID AND BASE FROM INORGANIC SEWAGE SLUDGE RESIDUES.Fosforåtervinning med syra och bas från oorganiska restprodukter av avloppsslamLevlin E. Fosforåtervinning från slamförbränningsaska och restprodukt efter Superkritisk vattenoxidation, SCWO av slam genom lakning med syra HCl och bas NaOH har studerats. Lakning med bas ger en selektiv upplösning av fosfor men en lägre grad av återvinning jämfört med lakning med syra. Den högre procentuella fosforlakningen jämfört med utlakad metall vid lakning med syra, och den lägre kostnaden för syra gör lakning med syra billigare. Kostnaden för HCl är ca 0.32 Euro/kg P och uppåt. Emedan kalcium kan binda fosfor vid lakning med bas, prövades en tvåstegsprocess. Ett första steg med syralakning vid pH-nivå 4 för att lösa upp kalcium, följdes av ett andra lakningssteg med bas. Tvåstegslakning gav mer utlakning av fosfat, men inte så myckets som vid lakning med syra. Kemikaliekostnaden för tvåstegslakning bedömdes till 1.2 Euro/kg P och uppåt. Presentation vid IWA Specialized Conference - Sustainable sludge management, 29-31 Maj 2006 Moskva Ryssland och publicerad i Water Practice & Technology Vol. 2, No 1, 2007. EFFECTS OF PHOSPHORUS RECOVERY REQUIREMENTS ON SWEDISH SLUDGE MANAGEMENTInverkan av fosforåtervinningskrav på Svensk slamhanteringLevlin E., Löwén M., Stark K. och Hultman B. Förväntade krav på fosforåtervinning,
restriktioner för deponering av slam på avfallsdeponier
och svårigheter att komma överens om slamanvändning
i jordbruket har gett upphov till flera utvecklingsarbeten i Sverige
för ändrade slambehandlingsmetoder. Speciellt slamfraktionering
har blivit intressant följt av steg för produktutvinning
och separering av giftiga substanser till en liten delström.
Kommersiella system offereras som baseras teknologier av Cambi/KREPRO
och BioCon och andra företag och många andra metoder
är under utveckling. Järnsalt används allmänt
i Sverige som fällningskemikalie för fosforrening och denna
teknologi har några nackdelar vid fosforåtervinning
jämfört med biologisk fosforreduktion. Mängden kemikalier
som behövs för en KREPRO– eller en BioCon–process
beräknades för ett reningsverk, som hade en järntillsats
på 1900 mol järn per ton TS. Resultatet jämfördes
med kemikaliebehovet för ett återvinningssystem installerad
vid ett verk med en lägre tillsats av järn som fällningskemikalie.
Kemikaliebehovet i ekvivalenter per ton TS beräknades till
5000 + 6000 x (molförhållandet järn till fosfor).
Presentation vid 2nd World Water Congress of IWA Berlin Tyskland
15 - 18 oktober 2001 (OH)
och Inverkan av avloppsvattenreningsteknik på fosforåtervinning från slam och askaBengt Hultman, Erik Levlin, Agnes Mossakowska och Kristina Stark Sverige och många andra länder har en lång tradition av fosforrening för att skydda recipienten från eutrofiering. Traditioner, tillgänglighet av billiga fällningskemikalier och möjligheten att uppnå mycket låga utsläppsvärden av totalfosfor i kombination med stränga regleringar har i Sverige lett till användning av kemisk fällning som den huvudsakliga metoden för fosforrening. För närvarande avlägsnas fosfor på ett effektivt och säkert sätt och mer omtanke ägnas åt atervinning av fosfor som en begränsad resurs och risker för läckage av fosfor från deponier till recipienten. Ett nationellt mål har ställt upp av den Svenska regerringen att 75% av fosfor i avlopp och avfall skall återvinnas. Problem relaterade till fosforåtervinning genom användning av slam i jordbruket har lett till utveckling av tekniker för utvinning av fosforprodukter. I de nordiska länderna har företag som BioCon, Cambi, Kemira, och Purac utvecklat olika lösningar och offererar fullskaliga processer för fosforåtervinning. Dessa systemen baseras på användning av kemikalier varvid slamsammansättningen har en betydande inverkan. Vissa modifikationer av nyuvarande processteknologi diskuteras för det största avloppsreningsverket i Stockholm, Henriksdal, för att tillgodose kombinerade krav på en effektiv fosforrening och återvinning. Föredag vid 2nd international Conference on Recovery of phosphates from sewage and animal wastes, Noordwijkerhout Nederländerma 12-13 mars 2001 (artickel). |
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Korrosion i en urban jordprofil - Luftningscellsexperiment in situ i markenLuftningscellkorrosion har studerats "in situ" i marken på en testplats i Göteborg, Sverige. Testplatsen användes även för andra projekt som studade grundvatten och jordegenskaper och deras inverkan på korrosion av metall i jord. Luftningsceller har i tidigare arbeten studerats i laboratorieexperiment. I detta projekt grävdes tio luftningsceller, vardera bestående av två kolstålsplattor, ihopkopplade med en kabel, ner på ett djup av 1 meter. Den anodiska plattan var inbäddad i en lerklump, och den katodiska låg i det omgivande fyllningsmaterialet. Två typer av luftningsceller användes, en med en katodisk platta av samma storlek som den anodiska, och en med en katodisk platta som var 10 gånger större. Areaförhållandet anod-katod för cellerna var 1:1 och 1:10. Fyra luftningsceller togs upp efter 1,085 år och de andra efter 2,685 år. Som reference var även plattor utan koppling som luftningscellers exponerad i jorden. Efter upptagningen mättes viktsförlust och frätgropsdjup på alla plattor. På två luftningsceller mättes korrosionsström och potential under den 2,685 år långa testperioden. Som reference mättes korrosionspotential på plattor utan koppling som luftningscell. Korrosionen av den anodiska plattan i lera kan beräknas från den uppmätta strömmen till 31,7 µm/år (2,59 µA/cm²) för cellen med areaförhållandet 10 och 5,0 µm/år (0,47 µA/cm²) med areaförhållandet 1. Skillnaden i cellström mellan cellerna ökade med tiden; från ca tre gånger större i början till ca åtta. Detta kan förklaras genom avlagring av korrosionsprodukter på den katodiska plattan, som medförde att en större del av den anodiska upplösningen överflyttades till den anodiska plattan. Skillnaden i cellström borde vara 10 med ingen korrosion på den katodiska plattan och 1,82 med samma korrosion på både den anodiska och den katodiska plattan. Viktsförlustmätningar visade en korrosionshastighet för anoder i lera på 0,033 mm/år med en liten katod och 0,0514 mm/år med en stor och en korrosionshastighet för små katoder i fyllningsmaterial på 5,6 µm/år och 8,2 µm/år för stora katoder. Plattor exponerade utan koppling hade en korrosionshastighet på ca 0,013 mm/år i både lera och fyllningsmaterial. Gropfrätningskorrosionen var mycket större på okopplade plattor i fyllningsmaterial (ca 0,6 mm/år) jämfört med plattor i lera (0,07 mm/år). Ihopkoppling av plattor till luftningsceller medförde att gropfrätningskorrosionen på anoderna ökade (0,257 mm/år) och minskade på katoderna (0,3 mm/year). Detta kan förklaras med att korrosionen i lera begränsas av diffusion av syre genom den vattenmättade leran och i fyllningsmaterialet genom utfällning av korrosionsprodukter på metallytan. Korrosion av plattor i fyllningsmaterial är därför större på ställen där lagret av korrosionsprodukter är svagt, vilket ger gropfrätningskorrosion. Ihopkoppling av plattor till en luftningscell flyttar den anodiska reaktionen till plattan i lera som ej skyddas av korrosion sprodukter varvid gropfrätningskorrosionen minskar på katoden. Katodreaktionen på plattor i fyllningsmaterial sker på ett magnetitlager närmast metallytan. Föredrag vid Eurocorr 2000 London UK 10-14 September 2000 (Artickel) |
|||||||||||||||
Fosforåtervinning från avloppsslamsförbränningsaskaUppgiften var att studera möjligheten för fosforåtervinning från aska från samförbränning av slam med fast avfall i en rasterugn och med biobränsle i en reaktor med fluidiserad bädd. Förbrännd slam och aska från samförbränning med fast avfall och biobränsle lakades med saltsyra med olika koncentrationer och kontakt tider. Lakning med 1M HCl eller högre koncentrationer och under 8 timmar gav mer än 75 % upplösning av fosfor. Metallinnehåll i aska från samförbränningen och i laklösningen mättes och förhållandet mellan metall och fosfor beräknades. Förhållandet visade sig vara högre för aska och laklösning än för slammet. För nästan alla metaller var förhållandet för aska högre än för slam med halter motsvarande gränsvärdet för jordbruksanvändning. Poster vid 1st World Water Congress of IWA, Paris Frankrike 3-7 juli 2000.
Samarbetsprojekt med Krakows
Tekniska Högskola och Nowytargs stad, Polen. Polsk översättning: Aeration
cell corrosion of carbon steel in soil:
|
|||||||||||||||
|
|||||||||||||||
Hultman
B., Levlin E., Löwén M., Mossakowska A. & Stark
K. Utvinning av fosfor och andra produkter ur slam och aska, Slutrapport.
Stockholm Vatten AB, 
Ansvarig för personlig webbsida: Erik Levlin levlin@kth.se
Uppdaterad: